Vidriga kryp

Jag är rädd för spindlar (fast egentligen inte, bara vissa)! Nu är det dax igen. Fy så jag hatar dessa små odjur. Ja jag är rädd för dem trots att de är så små, ja knappt synliga innan de fått något att äta! Vad är det då jag talar om som är så hemskt? Jo fästingarna så klart! Dessa små spindeldjur är något vidrigt som vi tydligen får dras med året om. I dag, 29 november tog jag en fästing på Nova. Vi har ju haft åtskilliga minusgrader den senaste tiden men inte har det hjälpt! Fästingplågan fortsätter! Frontline time.! Here we go again!

I morgon är det första advent. Ljusstakarna framplockade. Nu börjar nedräkningen, snart jul med allt vad det innebär och snart fyller vår lilla minsting ett år! Lilla godisbiten Dixie är inte längre valp. Ett år är hon, den tolfte december!

Stjärnfall och nakenbad!

I går kväll tänkte jag mig en promenad med Flisan, bara hon och jag. Dixie hade redan fått sin beskärda del av motion. Först var jag ute med alla fyra hundarna i skogen där de fick rasa av sig. Sedan var jag och Dixie ute tillsammans med hennes kompis vattenhunden Cezar och hans matte. Vi tog en härlig promenad över stock och sten. Hundarna höll sig snällt i närheten. Nåväl, på kvällen gick jag som sagt ut med Flisan (husse gick en annan väg med Kettie och Nova). Det var kolmörkt så ficklampa var av nöden. Flisan och jag gick vägen bort för att sedan svänga in på skogsvägen. Först tände jag inte lampan men i skogen var det nödvändigt. Gick där med Flisan bredvid och lät tankarna fara litet som de ville. Rätt som det är halkar jag och rasar handlöst i backen. Slår i huvudet och stukar handleden (Vänster förstås. Jag som mest använder vänstra handen.) Tala om stjärnfall! Först blev det mörkt och sedan himmelns alla stjärnor framför mina ögon. Blöt blev jag också! Tur att jag hade en ganska lång jacka och vantarna i tunnelfickan bak på jackan. Annars hade nog svanskotan fått ta stryk. Stackars Felicia. Hon stannade tvärt, något förvånad och undrade vad matte pysslade med.

Jag hade gummistövlar på mig och det vet väl alla hur bra det är när det är halt. Jag hade halkat på en isfläck. Den syntes inte i mörkret. Vi har ju haft ganska många minusgrader de senaste dagarna men den här dagen var det många plusgrader igen. Jag hade inte en tanke på att det fortfarande var isigt på stigen(som går över berg i dagen). Ja hur som helst, nu har jag lärt mig att titta var jag sätter fötterna. En lärdom som gjorde ganska(och gör) ont.

I dag på morgonen tog jag en tur med Flisan ut på Helgas udde. Vi lekte och Flisan hoppade upp på alla stenar hon såg. Full fart, upp och ner fram och tillbaka. Vi stannade och hämtade andan en stund. På andra sidan viken ser vi några som verkar sysselsatta med något vid en upp och ner vänd eka. Någon i ljusgulrosa overall går ner på en stege vid vattnet. Jag tittar inte så noga men registrerar rörelsen. Sedan hajar jag till! Det är en kvinna, ung eller äldre är svårt att säga, som tar sig ett dopp i Sävelången. Hon är näck. Solbränd. Hennes sällskap håller upp en badhanduk som hon sveper om sig. Tufft att bada i slutet av november när vi hade -7 grader i förrgår kväll!

Brödbak och fönstertvätt. I dag kom jag inte undan. Eftersom det är plusgrader fick det bli fönstertvätt. Rena gardiner i köksfönstret. Redo för advenstljusen till advent! Färska limpor ligger doftande under bakduk i köket. Det får bli provsmak till kvällskaffet.

Goda vänner!

Enstaka flingor dalar sakta ner från en grå himmel. Väderomslag väntar innom de närmaste dagerna. Synd! Det är så skönt med rena hundar och så kan jag skylla på kylan när jag inte tvättat fönstren till advent!

Julljusen i Göteborg har tänts. Nästa vecka skall jag träffa en god vän. Vi ses inte så ofta men har gjort till tradition att träffas vid jultid och äta lunch eller ta en fika på stan. Samtidigt passar vi på att njuta av vårt vackra Göteborg i julljus. Jag älskar den staden och då speciellt i juletider.

I dag har jag stämt möte med en rundlagd, något rödaktig bullrande vän. Dixie brukar skälla som besatt när vännen släpps in i hallen. De andra hundarna (och husse) bryr sig inte nämnvärt. Ja husse uppskattar inte oljudet naturligtvis, men vem gör väl det? Nu har väl alla förstått vad för vän jag talar om?! Dammsugare heter han!

Ha en bra dag!

Snart är vi där. En månad kvar till Julafton!

Om bara en månad firar vi JUL igen! Vart tar dagarna vägen undrar jag. Jag som tänkt börja tidigt med julklappar och julbak! Kanske lika bra det förresten. Ibland har jag börjat tidigt med julklapparna men sedan glömt att jag handlat. Långt efter jul har jag hittat paket som jag gömt och glömt. Har nästan blivit tradition att julklappar dyker upp efter nyår!

Här är idag blåst med lätt snöfall, rått och kyligt. Göteborgsvinter kallas det! De långa kalsongernas natt. Brr!

Kvällsrunda

Just inkommen efter kvällspromenad med Dixie. Träffade bara på två hundar som var ute i samma ärende som hon. Den ena var kompisen som hon lekt med tidigare i dag. Han är stor och svart, en portugisisk vattenhund vid namn Cezar. Han är det bästa Felicia och Dixie vet. Jag måste säga att jag förstår deras förtjusning för han är en trevlig hund.

Kvällen är kylig och en beslöjad måne försöker kasta ljus över tillvaron. Vi har haft några dagar med kyla så jag hoppas att åtminstonne några fästingar, denna sommars gissel, har fått stryka på foten!

Frostflingan Dixie

I dag har det varit en sådan där råkall höstdag. En kall fuktig kyla som känns ända in i märgen. Annat var det för ett par dagar sedan! Strålande sol och vindstilla.

Jag tog en tur ut i naturen med Dixie. Hon flög fram över ängarna som en liten frostflinga. Slängde sig ner i det kalla gräset för att i nästa sekund rusa vidare. Hon är följsam och lyhörd när man är ute med henne. Håller stenkoll på matte. Jag försöker gömma mig för henne men lyckas sällan!